Vad är bruttovinstmarginalen?
Bruttovinstmarginalen är en finansiell åtgärd som används för att bestämma företagets ekonomiska hälsa. Det anger hur stor del av medel som återstår efter att kostnaden för varor som säljts från intäktssiffrorna har tagits bort. Ju högre bruttovinstmarginalen är desto mer pengar finns att återinvestera, spara och / eller betala utgifter.
Beräkning
För att beräkna bruttovinstmarginalen behöver du intäkter och kostnader för varor sålda siffror från ett företag. Bruttovinstmarginalen är helt enkelt intäkterna minus kostnaden för sålda varor. Denna siffra divideras sedan av intäkterna och multipliceras med 100 för att komma upp med en slutlig procentandel.
Exempel
Ett exempel på en beräkning av bruttovinstmarginalen skulle vara följande: Antag att XYZs intäkter är lika med $ 30.000 och att deras försäljningskostnad motsvarar $ 20.000. Bruttovinstmarginalen beräknas genom att ta intäkterna ($ 30 000) minus kostnaden för sålda varor ($ 20 000), vilket motsvarar $ 10 000. Denna $ 10 000 divideras därefter med intäkterna ($ 30 000) och multipliceras med 100 för att komma upp med den slutliga andelen för bruttovinstmarginalen för fast XYZ på 30 procent.
Användbarhet
Denna beräkning är användbar för att avgöra huruvida ett företag kommer att ha tillräckligt med medel för att täcka framtida kostnader, besparingar och eventuell återinvestering. En högre andel av bruttovinstmarginalen indikerar en högre nivå av medel som är tillgängliga för nuvarande eller framtida företagsbehov.
Jämförelse
Bruttovinstmarginalen kan vara en finansiell mätvärde som används för att jämföra konkurrerande företag i en liknande bransch. Denna siffra används för att bestämma effektiviteten av ett företags ekonomiska förvaltning. Ju högre en bruttovinstmarginalprocent, desto effektivare anses ett företag vara när det gäller finansiell ställning.
Annan information
För att fullt ut kunna bedöma bruttovinstmarginalen kan analytiker också undersöka: 1) Värdepappersprinciper; 2) Överföringspolicyer 3) Försäljningspriser för olika produkter under undersökningsperioden; 4) Detaljer i inköp, såsom rabatter, stöld eller fel; 5) Övrig produktsegmentinformation, till exempel geografisk försäljning.